Dröjsmålsränta

Skriven av: Mikael Persson Granskad av: Elin Almgren Uppdaterad: 2024/01/10 Innehåller annonslänkar
Annonsupplysning
Loanster.se är en oberoende jämförelsesajt för finansiella tjänster. Vi använder affiliatelänkar, vilket innebär att vi får ersättning från flera av våra partners. Vårt redaktionella arbete påverkas inte av externa aktörer.

Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta är en ränta som den som är skyldig pengar måste betala om betalningen inte görs i tid. Själva räntan är ett sätt för den som har lånat ut pengar att få ersättning för det uteblivna beloppet och för att uppmuntra den som är skyldig pengar att betala snabbare.

Hur regleras dröjsmålsräntan?

Dröjsmålsränta regleras i räntelagen, som är en lag som gäller om inget annat har avtalats mellan parterna. Räntelagen säger att dröjsmålsräntan är lika med referensräntan plus åtta procentenheter. Referensräntan är den ränta som Riksbanken fastställer två gånger om året, i januari och i juli.

När börjar dröjsmålsräntan löpa?

Den börjar löpa dagen efter det att betalningen skulle ha skett, det vill säga förfallodagen. Om det inte finns något förfallodatum måste den som har lånat ut pengar vänta i 30 dagar efter det att fakturan har skickats innan dröjsmålsränta kan tas ut. Om den som är skyldig pengar är en privatperson måste det också framgå tydligt på fakturan att dröjsmålsränta kommer att tas ut vid försenad betalning.

Hur beräknas dröjsmålsränta?

För att beräkna dröjsmålsräntan behöver man veta följande:

Formeln för att beräkna dröjsmålsräntan är:

Dröjsmålsränta = (Fakturabelopp x Räntesats x Antal försenade dagar) / 365

Om det är ett skottår ska man dela med 366 istället för 365.

Räkneexempel

Låt oss ta ett exempel på hur man kan räkna ut dröjsmålsräntan för en faktura som har blivit försenad.

Antag att du som kund har fått en faktura på 10 000 kronor, med ett förfallodatum den 1 november 2024. Du betalar inte fakturan i tid, utan först den 31 november 2024. Hur mycket dröjsmålsränta behöver du betala?

För att beräkna behöver har du följande uppgifter:

Med dessa uppgifter kan du använda formeln för att beräkna dröjsmålsräntan:

(10 000 kr x 0,08 x 30) / 365 = Dröjsmålsränta 65,75 kr

Varför finns dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta finns för att skydda den som har lånat ut pengar mot de negativa konsekvenserna av att inte få betalt i tid. När en betalning är försenad kan den som har lånat ut pengar förlora ränteintäkter, få högre finansieringskostnader eller drabbas av likviditetsproblem. Dröjsmålsränta är ett sätt att kompensera för dessa förluster och för att upprätthålla ett gott kreditflöde i samhället.

Räntekostnaden är också ett incitament för den som är skyldig pengar att betala snabbare. När en betalning är försenad kan den som är skyldig pengar dra nytta av att använda pengarna till annat, till exempel att investera eller konsumera. Dröjsmålsränta är ett sätt att motverka detta beteende och för att främja en god betalningsmoral.

Vanliga frågor

Hur påverkar dröjsmålsräntan högkostnadskrediter?

Dröjsmålsräntan får inte vara högre än referensräntan plus 40 procentenheter enligt Konsumentkreditlag (2010:1846).

Är dröjsmålsränta avdragsgill?

Om du har betalat dröjsmålsränta i samband med din näringsverksamhet, är den avdragsgill som en kostnad i din inkomstdeklaration. Det spelar ingen roll om räntan är upplupen eller realiserad, det vill säga om du har betalat den eller inte. Du ska ange ränteutgiften i ruta 7350 i NE-blanketten.

Om du däremot har betalat dröjsmålsränta som inte har med din näringsverksamhet att göra, till exempel för privata lån eller skatter, är den inte avdragsgill. Du får inte göra något avdrag för den räntan i din deklaration. Inte heller den ränta som Skatteverket tar ut på ditt skattekonto är avdragsgill.

Måste man betala dröjsmålsränta?

Om man inte betalar dröjsmålsräntan kan man riskera att få ytterligare kostnader, till exempel inkassoavgifter eller kronofogdeavgifter.

Uppdaterad: 10 January 2024