Vad är referensränta?
Referensränta är en räntesats som fastställs av Riksbanken två gånger per år, den 1 januari och den 1 juli. Den motsvarar Riksbankens styrränta, som är den ränta som Riksbanken lånar ut pengar till bankerna med.
Referensräntan avrundas till närmast högre halva procentenhet. Till exempel, om styrräntan är 0,25%, blir referensräntan 0,5%. Själva räntan har inget penningpolitiskt syfte, utan kan användas för att beräkna andra räntor som till exempel dröjsmålsräntor.
| Datum | Referensränta |
|---|---|
| 2023-07-01 | 3,50 |
| 2023-01-01 | 2,50 |
| 2022-07-01 | 0,50 |
| 2022-01-01 | 0,00 |
| 2021-07-01 | 0,00 |
| 2021-01-01 | 0,00 |
| 2020-07-01 | 0,00 |
| 2020-01-01 | 0,00 |
| 2019-07-01 | 0,00 |
| 2019-01-01 | -0,50 |
| 2018-07-01 | -0,50 |
| 2018-01-01 | -0,50 |
| 2017-07-01 | -0,50 |
| 2017-01-01 | -0,50 |
| 2016-07-01 | -0,50 |
| 2016-01-01 | 0,00 |
| 2015-07-01 | 0,00 |
| 2015-01-01 | 0,00 |
| 2014-07-01 | 1,00 |
| 2014-01-01 | 1,00 |
| 2013-07-01 | 1,00 |
| 2013-01-01 | 1,00 |
| 2012-07-01 | 1,50 |
| 2012-01-01 | 2,00 |
| 2011-07-01 | 2,00 |
| 2011-01-01 | 1,50 |
| 2010-07-01 | 0,50 |
| 2010-01-01 | 0,50 |
| 2009-07-01 | 0,50 |
| 2009-01-01 | 2,00 |
| 2008-07-01 | 4,50 |
| 2008-01-01 | 4,00 |
| 2007-07-01 | 3,50 |
| 2007-01-01 | 3,00 |
| 2006-07-01 | 2,50 |
| 2006-01-01 | 1,50 |
| 2005-07-01 | 1,50 |
| 2005-01-01 | 2,00 |
| 2004-07-01 | 2,00 |
| 2004-01-01 | 3,00 |
| 2003-07-01 | 3,00 |
| 2003-01-01 | 4,00 |
| 2002-07-01 | 4,50 |
Varför finns referensräntan?
Referensräntan finns för att förenkla beräkningen av räntor som är kopplade till Riksbankens styrränta. Den är mer stabil än styrräntan, som kan ändras flera gånger under ett år. Referensräntan är lagstadgad enligt räntelagen (1975:635) och ska fastställas av Riksbanken varje kalenderhalvår genom särskilt beslut.
Hur används referensräntan?
Referensräntan används bland annat för att sätta dröjsmålsräntan, som är den ränta som man får betala om man inte betalar en faktura i tid. Dröjsmålsräntan är referensräntan plus åtta procentenheter. Till exempel, om referensräntan är 0,5%, blir dröjsmålsräntan 8,5%.
Man kan också använda referensräntan för att justera räntor på lån och sparande som har ett rörligt räntebindningstid. Vissa banker och kreditinstitut har kopplat sina rörliga räntor till referensräntan och ändrar dem i samband med att den ändras.
Räkneexempel
Antag att du har lånat 100 000 kr av en bank med en rörlig ränta som är referensräntan plus två procentenheter.
Om referensräntan är 0,5 %, blir din rörliga ränta 2,5 %.
Betalar du tillbaka lånet på ett år, blir din totala kostnad för lånet 102 500 kr (100 000 kr x 1,025).
Om du inte betalar tillbaka lånet i tid, får du betala dröjsmålsränta på det belopp som du är skyldig. Dröjsmålsräntan är 8,5 % och din kostnad för varje dag som du är sen med betalningen 23,84 kr (100 000 kr x 0,085 / 365).
Hur påverkar referensräntan högkostnadskrediter?
Referensräntan påverkar högkostnadskrediter på två sätt:
- För det första bestämmer referensräntan vad som räknas som en högkostnadskredit. En högkostnadskredit är ett lån eller en kredit som har en effektiv ränta som är minst 30 procentenheter högre än referensräntan. Till exempel, om referensräntan är 2,5%, blir gränsen för högkostnadskrediter 32,5%.
- För det andra begränsar referensräntan hur hög ränta som får tas ut för en högkostnadskredit. Räntetaket är referensräntan plus 40 procentenheter. Till exempel, om referensräntan är 2,5%, blir räntetaket 42,5%.
Det innebär att om referensräntan ändras, kan det påverka både vilka lån och krediter som klassas som högkostnadskrediter och hur höga räntor som får debiteras för dem.
Uppdaterad: 29 November 2023
Mikaels uppgift är att hjälpa dig som besökare på Loanster att hitta det lånet som passar just dina behov. Med flerårig erfarenhet i branschen och ett gediget intresse för det skrivna ordet är det många som kunnat ta bättre avvägda beslut baserat på Mikaels recensioner och artiklar. Utöver recensionerna ser Mikael även till att informationen på hemsidan hålls uppdaterad och dagsfärsk.